Hur kan en kärleksfull, barmhärtig, oändligt förlåtande Gud ordna det så att vissa människor drabbas av ett straff i helvetet, där de måste brinna i evighet? Hur kan han utmäta ett oändligt straff för en ändligt mängd synder?
Om det kristna kärleksbudskapet säger att man skall älska alla, t.o.m. sina fiender, och alltid förlåta den som gör ont, hur kommer det sig då att Gud själv inte handlar enligt sina direktiv utan tvärtom för all oändlighet straffar människor som begått onda gärningar?
fredag, januari 12, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är inte Gud som tycker det är kul att människor är på väg mot helvetet, tvärtom gjorde han ju allt för att människorna ska slippa det (helvetet är ju från början till för djävulen och hans änglar)! Att alla människor sedan deras födelse är på väg mot helvetet beror däremot på att människan har valt att vända ryggen till Gud, redan de första människorna gjorde det. Då denna s.k. arvssynd kom in i världen, förstördes en del av Guds skapelse: bl.a att människorna dog andligt sett (dvs skiljdes från Gud), den fysiska döden kom in och även naturen och djuren drabbades av oförgängligheten. Och eftersom denna synd som människorna gjorde (och vilket vi alla fortsätter med att göra) var i strid mot Guds vlja, så innebär det att människan måste lida straffet för det. Gud är nämligen rättvis, samtidigt som Gud är kärleksfull och nådig. Men att vara rättvis och hata det onda, är inte motsatsen till kärlek. Motsatsen till kärlek är likgiltighet, inte hat. Att Gud hatar det onda (dvs synden) betyder att han hatar det för att han älskar människan så mycket! Annars skulle vi ha en Gud som inte bryr sig om sin skapelse utan struntar i hur människor beter sig mot varandra. Därför kan han inte se på synden "genom fingrarna", utan måste döma den.
Detta innebär att Gud inte dömer människorna till helvetet, utan det har människorna själva gjort. Därför är det bara ett mirakel att någon människa överhuvudtaget kommer till himlen och slipper helvetet, eftersom ingen människa av naturen kan komma till himlen! Detta beror på att ingen människa kan närma sig Gud som är fullt helig, pga synden, hon skulle inte kunna bestå framför hans fullständiga helighet. Likaså skulle en liten droppe synd i himlen leda till att snart vore även resten av himlen vara förgiftad med synd, precis som Guds skapelse blivit. Därför måste människan bli fri från synden, för att kunna beträda himlen och komma framför Guds ansikte. Och det var just detta straff för människans synder som Gud försonade genom Jesus (eller egentligen genom sig själv, eftersom Gud är ju en). Detta gjorde Gud för att människan skulle slippa ta straffet för sin synd, dvs hamna i helvetet. Man kan säga att människan var på väg att få stryk, men Jesus kom till världen som människa och tog stryk i hennes ställe! Så nu gäller det för människan att godta att någon annan redan har lidit straffet för min skull, så att jag själv inte behöver lida det! Så Gud har sträckt ut sin hjälpande hand (eller en livboj) till den drunknande människan, men hon måste själv ta tag i hans hand för att räddas från att drunkna. När du ser livbojen, så ta tag i den! :)
H: Sari
Är väl ungefär så man ska tycka om man börjar få sådana funderingar som på webbplatsen:
http://www.godhatesfags.com/main/sweden_tsunami_monument.html
lite läsning från denna sida
härunder:
""""
WBC has proposed a monument in memorial to the thousands of Swedes who perished ignominiously in Asia under the wrath of an outraged God. Below is a suggested model. Pink salmon granite, 8'x6'x2', the elongated oval at the top carved with two tsunami waves bearing down on two stick-figures simulating anal copulation, the inscription at bottom as follows: God Sent the Tsunamis that Destroyed Thousands of Wicked Swedes in Asia December, 2004 GOD HATES SWEDEN Shall I not visit them for these things? saith the Lord; shall not my soul be avenged on such a nation as this? Jeremiah 9:9
""""
Gud tar alla till sig, som lever goda liv och försöker vara bra människor..oavsett tro..t.om johannes paulus II sa det
Skicka en kommentar